Nordiska mytologi: nordisk mytologi skapelsen
Nordiska mytologi:
Nordisk mytologi namn
Einhärjar eller enhärjar namn på krigare som stupat på stridsfältet. Elle ålderdomens personifikation. Enride alternativt namn på guden Tor. Fafner dvärg som förvandlats till drake. Fimbultyr ett annat namn för Oden. Fimbulvintern den långa vinter som varade i flera år och föregick Ragnarök. Fjalar bryggde skaldemjödet tillsammans med sin bror Galar. Folkvang krigshärens fält i Asgård dit krigare som stupat fördes av valkyriorna. Fonn jättinna, syster till Torre, Mjoll och Driva. Fornjot en jätte tillika åsk- och stormgud, dräptes av Tor. Forsete rättvisans gud vars boning var en gyllene sal i Glitne. Fylgjor skyddsandar i djurskepnad. En fylgja eller fylgia kan också avse en ande i kvinnlig skepnad. Galder poesiform med magiska inslag. Garm helveteshund. Gefjon i eddadiktningen sparsamt omnämnd gudinna som troligen hade lantbruk och välstånd som sina områden och ska ha gett upphov till danska Själland. Gefn binamn till Freja. Gimle platsen där de nya människorna ska bo efter ragnarök.
Mest bekanta är gudar som Oden, Tor och Frö. En hel mytologi har bildats kring dessa asar precis som kring de antika gudarna i Grekland och i Rom. M Krigets och åskans gud Tor som dundrar fram på himlen i sin vagn. I svenskan och i övriga germanska språk har Tor givit namn åt torsdagen. Målning av Max Koch, Förkristen tro Myterna kring asarna känner vi till bl. Vi har lärt oss att Oden var den "allvise" enögde fadersguden. Han red Sleipner, sin åttafotade häst. Hans båda korpar Hugin och Munin rapporterade vad som skedde i gudarnas och människornas värld. Tor var krigets och åskans gud: med sin hammare gav han sig i strid med jättarna. Men ibland är det Oden som är den store krigsguden. Tydligen kunde gränserna vara flytande. Frö Frej var fruktbarhetsguden, Fröja Freja fruktbarhetens gudinna. I ett samhälle som var uppbyggt kring sådd, skörd och överlevnad spelade Frö en central roll. Det var livsviktigt att han tog ansvar för både sådd och skörd och för djurens och människors fortplantning.
Nordisk mytologi berättelser
Den här artikeln har källor , men den behöver fler fotnoter för att kunna verifieras. Hjälp gärna Wikipedia med att lägga till fotnoter om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som inte verifieras kan tas bort. Tor med sin hammare. Nordisk mytologi eller fornnordisk mytologi är den samling myter som fanns i Norden under förkristen tid, ofta starkt förknippade med vikingatiden. Mytologin och traditionerna är dock äldre och härstammar ur andra germanska myter. Den utövade religion, som i förkristen tid omgav dessa myter, brukar kallas asatro , en benämning som kom i bruk på talet. Med kristnandet av Norden kom myterna efter hand att föra en alltmer tynande tillvaro. Delar av myterna fanns på talet fortfarande bevarade i den nordiska folktron. De viktigaste källorna till dessa myter är den poetiska Eddan och Snorres Edda från talet. Bakgrund [ redigera redigera wikitext ] Den nordiska mytologin liknar till stora delar den germanska mytologin , eftersom de gamla sederna hos nordbor och övriga germanska folk var besläktade.
Bild: artpassions. Men i ödemarkerna utanför lurade Utgårds jättar och andra demoniska varelser. Asagudarna var därför på ständig vakt mot Utgårds mörka makter. Fornnordisk religion och asatro Då vikingatiden inleddes vid slutet av talet hade folket i Västeuropa blivit kristet. Kyrkor och kloster hade växt fram överallt. Men om du hade levt i Norden vid den här tiden, skulle du förmodligen istället ha dyrkat Oden, Tor, Frej, Freja och de andra gudarna och gudinnorna inom den fornnordiska religionen. Nordbornas äldre religion brukar även kallas för asatro eftersom deras viktigaste gudar var asar. Asatron fanns hos alla germanska folk i Nordeuropa innan kristendomen trängde bort den. Då vikingatiden inleddes vid slutet av talet hade folket i Västeuropa blivit kristet. ANNONS Mytologisk världsbild Influenserna till den fornnordiska religionens mytologi har kommit från många håll, bland annat från grekisk och romersk mytologi. Den fornnordiska mytologin utgår från den bild nordborna hade av sin egen värld som de kallade för Midgård.