Plasma svets: vilken skadlig gas bildas vid gasbågsvetsning?
Plasma svetsmaskiner
Pi Plasma i automat set-up är den optimala rationaliseringen av svetsprocesserna i modern produktion. Nedsatt takttid per ämne Ökad livslängd och mindre förbruk av wolfram Enkel foggeometri och mindre förbearbetning Lägre svetsström — mindre deformation och efterbehandling — bättre finish Mindre strömförbrukning och lägre CO2-belastning Lättare avskärmning för ökad personlig säkerhet Mindre svetsrök — bättre arbetsmiljö Enkel inställning av avancerade svetsprocesser Funktionspanelen är både enkel och logisk med direkta processval. Lagring av upp till 64 program i Plasma och TIG. Maskinen har port för fjärreglering och Art Detect — och kan som applikationslösning utrustas med en extra funktionspanel med samma funktioner och faciliteter till operatören vid automaten. Den kompletta uppsättningen CWF Multi är ett separat matarverk särskilt utvecklad till automatuppställningar. CWF Multi och Pi Plasma kan manövreras såväl separat som synkront med samspel mellan svetsström och trådtillsättning.
Vilken skyddsgas är vanligast inom plasmasvetsning?
En central skillnad är användningen av både en inre och en yttre gasdysa för att skapa och skydda ljusbågen. I den inre dysan cirkulerar plasmagasen runt en centrerad elektrod av volfram. Samtidigt strömmar skyddsgasen genom den yttre dysan, vilket ger samma skyddsfunktion som vid TIG-svetsning. Det är viktigt att notera att elektroden normalt är ansluten till minuspolen vid plasmasvetsning. Jämfört med andra svetsmetoder, såsom TIG och MIG, ger plasmasvetsning en mer koncentrerad ljusbåge som är mindre känslig för båglängdsvariationer. Detta resulterar i hög precision och kvalitet vid svetsningen. Plasmasvetsning kan kategoriseras i tre huvudklasser beroende på strömområdet: 1. Mikroplasma 0, A : Perfekt för svetsning av mycket tunna material ner till 0,03 mm. Mediumplasma A : Passande för svetsning av tunnplåt för att minimera deformation och uppnå hög kvalitet. Detta säkerställer full genomsvetsning och kan tillämpas på plåttjocklekar från 3 till 8 mm.
Hur som helst finns det inget i någon vanlig svets som innebär "plasma" Okay jag skall vara noga med att använda ljusbåge i fortsättningen Allt är jordat ordentligt, jag har t. Har lossat och monterat alla analutningar åtskilliga gånger för att vara aäker på att de verkligen tagit. Då lär justering av gnistgapet knappast hjälpa. Låter inte som att den ger någon ström ut. Fungerar den i pinnsvets-läget? Sorry, felformulering. Jag försöker snabbt tända ljusbågen emot jordklämman men inte att hålla volframpinnen emot. De gånger jag försökt skraptända så har det inte resluterat i en ljusbåge, men jag har lyckats att smälta fast volframpinnen ett par gånger i materialet då jag försökt att starta den genom att hålla extremt nära materialet för att se ifall det skulle hjälpa. Så det finns ström i maskinen, men den kommer inte igång mer än någon gång på Med pedal där man rampar upp strömmen har det aldrig startat. Ovan gäller DC. Men då jag kopplar bort pedalen och kör bara knappt tycker jag det tänds en ljusbåde oftare än med pedal.
Den största skillnaden är att vid plasmasvetsning används en yttre och en inre gasdysa. I den inre dysan strömmar plasmagasen kring en indragen centrerad elektrod av volfram. I den yttre dysan strömmar skyddsgasen vars funktion är den samma som vid TIG-metoden. Elektroden är normalt kopplad till minuspol vid plasmasvetsning. Ljusbågen är mer koncentrerad än vid TIG-svetsning och är mindre känslig för båglängdsvariationer. Oftast används samma gas som plasmagas och som skyddsgas. Hydrogentillsatser kan inte användas vid svetsning av ferritiska stål. Metoden användes i mekaniserade utrustningar. Plasmasvetsmetoder Man delar in metoden i tre klasser beroende på strömområde: Mikroplasma 0, A Möjliggör svetsning av plåttjocklekar ned till 0,03 mm. Mediumplasma A Lämplig för svetsning av tunnplåt för att undvika deformationer och för att uppnå högre kvalitet jämfört med TIG- och MIG-svetsning. När strålen rör sig framåt pressas smältan bakåt och fyller igen fogen.