Tappat hungerkänslan: ingen matlust sjuk
Tappat hungerkänslan:
Jag vill inte äta längre
Sök Sök Suzanne Dickson är professor i neuroendokrinologi vid Göteborgs universitet. Hon forskar om ätbeteenden och hur vår aptit regleras i hjärnan. Hormoner styr aptit och matvanor Under pandemin ökade förekomsten av olika typer av ätstörningar. För att förstå varför vissa människor äter för mycket och andra för lite måste forskarna få en djup inblick i hjärnan och vad som styr vår aptit. Upptäckten av en sådan strömbrytare skulle ha stor betydelse för ätstörningar på hela spektret. Inte bara för de drabbade av anorexi nervosa eller fetma, utan även för de som tappat sin aptit av andra orsaker. Det kan till exempel vara sköra äldre eller personer som ökat ofrivilligt i vikt på grund av läkemedelsbehandling. Det kan låta som science fiction men faktum är att forskarna redan idag är på god väg dit. Suzanne Dickson är professor i neuroendokrinologi vid Göteborgs universitet. Hon forskar om ätbeteenden och har fått stöd från Hjärnfonden för sin forskning under många år.
Ingen aptit illamående trött
Hormoner som ghrelin som stimulerar aptiten och leptin som reglerar mättnad spelar centrala roller. Vid svält eller långvarig restriktion av kalorier kan nivåerna av dessa hormoner förändras dramatiskt, vilket leder till en starkare känsla av hunger. Extrem hunger visar sig i att man kan äta stora mängder mat, tusentals kalorier utan att bli nöjd, man vaknar ibland mitt i natten och behöver äta och vaknar ofta vrålhungrig på morgonen. Psykologiska effekter av extrem hunger Att utveckla extrem hunger betyder att du blir besatt av mat och ätande på ett annat sätt än när du var i extrem svält. Du är rädd för att suget tar över och att du inte kan sluta att äta. Att gå från anorexia — extrem hunger är vanligt och behöver inte resultera i en bulimi om det hanteras på rätt sätt. Hur hanterar man extrem hunger? Att hantera extrem hunger innebär ofta att ta itu med både de fysiska och psykologiska aspekterna. Här är några strategier: 1.
Hjärnan bestämmer hur mycket du äter
Sök Sök Suzanne Dickson är professor på Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar om hur hjärnan styr vad och hur mycket vi äter. Foto: Johan Wingborg, Göteborgs universitet. Hjärnan bestämmer hur mycket du äter Fetma är ett stort folkhälsoproblem och antalet drabbade ökar över hela världen. Enligt WHO lider 39 procent av vuxna av övervikt eller fetma. Det finns ett stort behov av att utveckla strategier och behandlingar som kan hjälpa människor att kontrollera sitt kaloriintag. En av de som fått forskningsbidrag från Hjärnfonden i år är Suzanne Dickson, professor på Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar om hur hjärnan styr vad och hur mycket vi äter och hur det är kopplat till hjärnans belöningssystem. Susanne Dickson är intresserad av att förstå vilka signalsystem i hjärnan som gör att vi förlorar förmågan att kontrollera hur mycket vi äter och varför det är så svårt att motstå frestelser. Det är speciellt svårt för personer som lider av hetsätning, en beteendestörning med missbruksliknande beteende vad gäller matintag.
Jag har dålig aptit, vad beror det på?
Hon är orolig att någonting inte står rätt till med hälsan och vänder sig därför till läkaren Hanna Brännlund för råd. Spara artikel För att spara den här artiklen måste du vara inloggad Logga in på ditt konto eller Skapa ett konto kostnadsfritt Annons Fråga: Jag har sedan något år tillbaka väldigt dålig aptit. Jag är helt enkelt inte sugen på mat och kan bli lätt illamående när jag äter. Eftersom jag sällan är hungrig eller tycker det är särskilt gott att äta, köper jag oftast något färdiglagat eller lättlagat till middag. Vad kan minskad aptit bero på? Och kan det leda till några andra besvär? Jag förstår ju att min kropp möjligtvis behöver mer energi än vad den får. Därtill har du också gått ner i vikt. För dessa symtom tycker jag du ska kontakta din vårdcentral för en bedömning och utredning. Det finns många sjukdomar som kan ge aptitminskning och viktnedgång, så för att hitta orsaken till dina besvär behöver man få veta mer om hur du mår och om du har fler symtom och besvär.