Har jag ätstörning: Hur vet jag om någon har en ätstörning?
Testa dig själv
Länge har förenklade förklaringsmodeller florerat medan de drabbade och deras anhöriga famlat efter egna svar. Nu satsar forskarna vid Karolinska Institutet på att skilja myt från sanning. Andra äter mest som en del av den dagliga rutinen. De flesta accepterar att man helt enkelt behöver äta för att överleva och må bra. Och så finns det de som hamnat i totalt krig med sitt eget ätande. En ätstörning kan yttra sig på flera olika sätt men innebär alltid en ond cirkel av fysisk och psykisk ohälsa, ibland med dödlig utgång. Det beror dels på de allvarliga fysiska följderna av svält, men också på risken för självmord, säger Cynthia Bulik , professor med inriktning mot ätstörningar vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och Center of Excellence for Eating Disorders vid University of North Carolina, USA. Cynthia Bulik har ägnat sin forskarkarriär åt att söka ny kunskap kring riskfaktorer, orsaker och behandlingar av ätstörningar.
Hur vet jag om jag har en ätstörning?
Du har svårt att känna dig riktigt glad. Du äter för att döva dina känslor, vid exempelvis stress, sorg och oro. Du undviker att äta för att döva dina känslor, vid exempelvis stress, sorg och oro. Du är fixerad vid hur din kropp ser ut. Du tränar för att förbruka energi, i synnerhet om du har ätit mer än du planerat. Du tränar för att få äta, inte äter för att kunna träna. Du får ångest när du inte når dina träningsmål. Du kompenserar det du åt med att exempelvis äta mindre dagen efter, träna mer eller kräkas. Du tänker ofta på mat och ältar oftast samma tankar. Du undviker viss typ av mat såsom mat med mycket fett, socker eller kolhydrater. Du är fixerad vid vad och när du ska äta. Du tror att du kommer må bättre bara du går ner i vikt. Du är övertygad om att man måste ha en benhård kontroll för att inte rusa upp i vikt. För råd och information ring vår stödtelefon eller skicka ett mejl till oss. Har jag rätt att söka hjälp?
Do search Hur vet jag om jag har en ätstörning? Att ha negativa tankar om sin kroppsform, vikt och utseende är inte ovanligt, de allra flesta har haft dessa tankar någon gång under sitt liv. Men när tankar om maten, kroppen och vikten börjar ta för mycket plats och påverkar de val man gör i vardagen börjar det bli ett problem. Pågår detta under längre tid kan det utvecklas till en ätstörning. När har det utvecklats till en ätstörning? Skillnaden mellan att vara sjuk och frisk är att en person med ätstörning har en negativ uppfattning om sin kropp och då begränsar sitt liv. De kanske undviker att gå på den där festen eller begränsar sitt ätande under flera dagar och upptas helt av den känslan. En person utan ätstörning kan tänka att magen är stor och att man skulle vilja vara smalare men den tanken påverkar inte nämnvärt hur personen väljer att agera. Den friska personer fortsätter alltså att få annan input från livet som inte har med uppfattningen om kroppen eller tankar om ätande och mat medan den som är sjuk fastnar i sin upptagenhet.
Sök Vad är ätstörningar? Ätstörningar är en grupp allvarliga sjukdomar som är kopplade till mat, vikt och kroppsuppfattning och som kan yttra sig på olika sätt. Det finns olika typer av behandlingar och det går att bli helt frisk. Om ätstörningar Gemensamt för personer med ätstörningar är att deras tankar på mat, ätande och vikt tar upp en väldigt stor del av deras liv3 samt en stark rädsla för att gå upp i vikt5. Vikten och kroppsformen är avgörande för hur man värderar sig själv. Man kan se helt frisk ut trots att man är svårt sjuk. De flesta med ätstörning är inte underviktiga. Därefter kan flera olika saker bidra till att man utvecklar en ätstörning. Några exempel är ärftlighet, att man mår psykiskt dåligt8, stress4, att man påverkas av skönhetsideal i media eller kroppsideal i olika idrottssammanhang8. Man kan känna press att vara perfekt och att se bra ut. Att styra över mat, träning och sin kropp kan även ge en känsla av kontroll som till en början stärker självkänslan.