Höghastighetståg miljöpåverkan: Höghastighetstågen skulle göra Sverige 280 miljarder fattigare
Frankrike Göteborg höghastighetståg Inrikesflyg Konsumtion Malmö Oslo politik regeringen Stockholm Transporter Planerna på höghastighetsjärnväg har pågått länge. Samtidigt menar allt fler att de bör slopas till förmån för flygförbud och upprustning av befintliga stambanor. Sverige står inför många viktiga och svåra vägval när landets transporter ska ställas om. Svenskarnas vanligaste flygresa går mellan Göteborg och Stockholm. Under flög över en 1,1 miljon passagerare sträckan. Att ta tåget mellan städerna tar idag tre timmar, likaså för flyget eftersom flygplatserna ligger utanför städerna och kräver transport dit. Skillnaden på koldioxidutsläpp mellan resorna är däremot stor. Flyget mellan Stockholm och Göteborg släppte ut ton koldioxid, medan samma antal passagerare i tågtrafiken istället skulle motsvara 1,3 ton. De stora skillnaderna i utsläpp synliggör en knäckfråga för samhället: hur får vi befolkningen att ta tåget istället för flyget?
Tågresans klimatpåverkan – här är facit
Trafikverket Har du frågor om innehållet på sidan? Vi kan svara måndag—fredag klockan 8. För trafikinformation och akuta fel som kräver omedelbar åtgärd, har vi öppet dygnet runt. Tel: Hoppa till: Utsläppen från järnvägstrafiken till luft består mest av metallpartiklar som frigörs vid slitage på räls, kontaktledning, hjul och bromsar. Eftersom metallpartiklar är jämförelsevis tunga transporteras de inte iväg så långt utan faller ned nära järnvägen. Mätningar visar att halterna av partiklar inte överskrider EU:s miljökvalitetsnorm i järnvägsmiljöer utomhus. Det gör de inte ens nära spåren, direkt efter att tåg bromsat in eller i väderförhållanden som brukar medföra att partikelhalterna blir extra höga. I tunnlar eller stationer under jord, till exempel på Arlanda C, är koncentrationen av partiklar däremot högre. Där gäller dock inte Sveriges miljökvalitetsnorm som baseras på gränsvärden i EU:s luftkvalitetsdirektiv och som enbart avser gränsvärden i utomhusluft där människor vistas.
Ekonomi Granskning Höghastighetstågen skulle göra Sverige miljarder fattigare Höghastighetsjärnväg för 4 kronor per centimeter tränger ut andra viktiga satsningar och är inte en effektiv klimatåtgärd. Det är bra att högerpartierna nu drar i nödbromsen, skriver Jacob Lundberg. Foto: Pixabay I veckan meddelade de fyra högerpartierna i en gemensam motion att de motsätter sig den föreslagna höghastighetsjärnvägen mellan Stockholm, Göteborg och Malmö via Jönköping. Det var ett väntat och positivt besked. Kärnproblemet är att det är extremt dyrt att bygga höghastighetsjärnväg. Trafikverket räknar med miljarder i sitt huvudscenario — motsvarande 4 kronor per centimeter — men inte sällan blir sådana här projekt ännu dyrare i praktiken. Trafikverkets analys visar att höghastighetsjärnvägen kostar betydligt mer än den smakar. Samhällsnyttorna i form av snabbare resor, minskade utsläpp och minskade olyckor är inte i närheten av kostnaden. Den samhällsekonomiska förlusten beräknas till hisnande miljarder.
Höghastighetståg eller flygförbud – vad är bäst?
Få de viktigaste uppdateringarna och inspiration direkt i mejlen helt kostnadsfritt. Det är inte till stor hjälp, för spannet mellan 0 och 90 procent är ju vad diskussionen handlar om. Dessutom är det inte ens sant — som vi ska se, så kan klimatnyttan vara ännu högre, beroende på land och tågmix. Här är lathunden för tågresans klimatpåverkan Fakta Därför är rälsen inte med Tågets siffror avser själva resan, alltså inte till exempel produktionen av räls och sliprar eller lok och vagnar. Det är på samma sätt som flygets och bilens utsläppsvärden brukar anges, och underlättar därmed en jämförelse. Då räls normalt ligger länge och används av väldigt många tåg, och då lok och vagnar används i många år och sedan materialåtervinns, är den tillkommande klimatpåverkan beskedlig men också svår att allokera till en enskild resa. Det beror bland annat på att även gods använder merparten av rälsen och att det är svårt att i förväg sia om hur många år räls eller lok kommer att brukas.