Kommunikationsprocessen teori: diffusionsmodellen
Kommunikationsteorier
Ingenting är så praktiskt som en god teori. Här är en grundläggande modell som hjälper dig tänka rätt när du planerar budskap och kommunikationsaktiviteter. Professionella informatörer grundar sitt arbete på ett antal teorier och modeller. Kommunikationsvetenskap som ämnet heter på högskolan tangerar många discipliner: journalistik och medievetenskap, språk och retorik, samhällsvetenskap, ekonomi och marknadsföring , socialpsykologi, pedagogik och inlärningspsykologi. Basmodellen för påverkan utgår från att det är en sändare som vill påverka en grupp mottagare. Sändaren har ett mål - att åstadkomma en reaktion hos mottagarna. Vad ska mottagarna känna till, kunna, tycka och göra när de tagit del av informationen? Man kan laborera med fyra faktorer för att säkerställa att kommunikationen får avsedd effekt: Sändaren, Budskapet, Kanalerna och Mottagaren. Denna modell fungerar bra för kampanjer och informationsplanering, men inte för relationsarbete.
Avkodare Mottagare Modellen betonar vikten av att koda och avkoda meddelanden för att de ska kunna skickas iväg och mottas, det vill säga förvandla meddelanden till exempelvis skrift. Under tiden som man kodar, avkodar, skickar eller tar emot ett meddelande så kan buller och brus uppstå vilket stör kommunikationen eller gör meddelandet svårare att läsa. Det enklaste sättet att illustrera buller på är när det knastrar i radiosändningen, men det räknas också som buller när man hör fel i ett samtal eller stavar fel i ett mejl. Shannon-Weaver modellen var den första som introducerade buller som en viktig del av kommunikationsprocessen. Message: Inkluderar meddelandets innehåll, struktur och koder Channel: Kommunikationskanalens element inkluderar sinnen om hörsel, syn, känsel och lukt Receiver: Inkluderar mottagarens attityd, kunskap och kultur. Interaktionella kommunikationsmodeller I ett steg mot en mer dynamisk syn på kommunikation så inkluderar de interaktionella kommunikationsmodellerna två stycken kanaler där kommunikation och feedback flödar mellan sändaren och mottagaren.
Kommunikationsmodellen förklaring
Det första värt att ta fasta på är de två huvudriktningarna i hur man kan se på kommunikation. En indelning brukar göras i: Processkolan, som handlar om kommunikation som överföring av meddelanden mellan sändare och mottagare, genom en kanal och där brus t ex dålig telefonlinje, hög ljudnivå, stort informationsflöde kan påverka mottagarens möjlighet att ta emot meddelandet. Semiotiska skolan, som handlar om kommunikation som ett samspel mellan mottagare och sändare, där ett utbyte av betydelser görs — det kan ske en dialog med målet att nå en gemensam förståelse. Vi har en överenskommelse kring exempelvis hur vi ska tolka olika tecken, vilket gör att vi kan kommunicera och förstå varandra utan att behöva konkret visa vad vi menar vi har t ex en överenskommelse kring att logotypen symbolen Svanen betyder att produkten är miljövänlig och behöver därför inte säga med ord att den är det. Viktiga begrepp inom semiotiken är tecken, koder och kultur, och kända modeller är t ex Pierces och Saussures.
Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. Den första kommunikationsmodellen skapades av Claude Shannon och Warren Weaver på talet. Shannon och Weaver försökte att komma underfund med varför kommunikationen mellan de amerikanska militära enheterna ibland inte fungerade på ett tillfredsställande sätt, budskapet gick förlorat eller förvrängdes vilket kunde få allvarliga konsekvenser för till exempel stridande förband. Shannon och Weaver utgick till en början från att det skulle finnas en teknisk förklaring till bristerna i kommunikationen mellan enheterna men kom snabbt fram till att det inte fanns några allvarliga fel på den tekniska utrustningen. Deras arbete pekade i stället ut den mänskliga faktorn som en stor anledning till bristerna i kommunikationsprocessen. Avsaknaden av i förväg överenskomma, gemensamma koder och redundant information gör att det uppstår onödiga svårigheter hos mottagaren vid avkodningen av det sända meddelandet.