Munhälsa cancer: cancer i gommen symtom
Mun- och tandhälsa
Följande är riskfaktorer för problem med tänder, munhåla och spottkörtlar: Strålbehandling mot huvud- och halsområdet Cytostatikabehandling Allogen hematopoetisk celltransplantation allogen HCT Expandera Saliven är viktig då den bland annat hjälper till att skölja bort mat, läkemedelsrester och bakterier. Vid planering av strålbehandling så försöker man dock minimera doser till de spottkörtlar som inte ligger i direkt anslutning till tumören, vilket begränsar sena biverkningar. Efter strålbehandling får saliven också ett lägre pH-värde, vilket gynnar den kariesframkallande mikrofloran. Salivsekretionen är mest nedsatt under de första månaderna efter behandlingen. Därefter kan man förvänta sig en successiv återhämtning, även om en del individer kan besväras av salivdysfunktion livet ut ad8d2-fdfa68b-5c3bbdf Om cytostatika och strålbehandling kombineras blir salivdysfunktionen mer påtaglig och risken för irreversibla skador ökar 0fb8a9ecaad5edd7b2b6c Behandling kan dessutom påverka mineralisering och rotutveckling samt öka risken för karies 0ea9b0befca ec5-d36f-4c5d-bd6fca Tandskador blir mer uttalade hos yngre patienter och vid högre doser av både cytostatika och strålbehandling.
Cancer i munnen bilder
Publicerad: Uppdaterad: Studerar samband mellan munhälsa och cancer Munnens bakterieflora orsakar inte bara tandsjukdomar utan inverkar också i allvarlig sjukdom i andra delar av kroppen. Margaret Sällberg Chen forskar om detta, i synnerhet kopplingen till cancer. Bild: Margaret Sällberg Chen är tandläkare och professor i klinisk oral immunologi. Foto: Stefan Zimmerman. Vad forskar du om? De senaste decennierna har det visat sig att det finns en tydlig koppling mellan munhälsa och flera folksjukdomar — däribland cancer, hjärtkärlsjukdom, diabetes och även alzheimer. Sedan jag själv var student på KI har det skett en stor omsvängning — de forskare som då anade att bakteriefloran i munnen kunde ha koppling till exempelvis cancer möttes med stor skepsis, men idag finns fina vetenskapliga belägg och intresset är mycket stort bland både läkare och tandläkare. Hur forskar ni om detta? I detta ingår inte bara vita blodkroppar som rör sig i blodet likt patrullerande poliser.
Barn eller ungdom och vårdnadshavare bör få stöd i att upprätthålla god munhälsa Barnet eller ungdomen ska fortsätta att ha regelbunden kontakt med tandvården. Påverkan på munhålan kan kvarstå, eller uppkomma, långt efter avslutad onkologisk behandling. Komplikationer i munhålan kan ge sämre livskvalitet och till exempel öka risken för kariesutveckling. Expandera Särskilda insatser Rekommendationer Alla barn och ungdomar som har genomgått onkologisk behandling bör följas regelbundet inom specialiserad barntandvård under de första två åren efter avslutad onkologisk behandling för att förebygga, upptäcka och behandla sena komplikationer i munhålan. Konsultera därutöver specialisttandläkare inom barntandvård för bedömning av munhåla vid behov. Många olika tillstånd kan uppträda i munhålan efter onkologisk behandling, se Bilaga 4 Akuta och sena komplikationer i munhålan relaterade till onkologisk behandling. Man behöver vara lyhörd för information från barnet eller ungdomen och dess vårdnadshavare, och bedöma munhålestatus vid behov.
Cancer i tungan dödlighet
Publicerad: Uppdaterad: Koppling mellan dålig munhygien och cancerrisk En ny studie från Karolinska Institutet och Helsingfors universitet visar på ett möjligt samband mellan dålig mynhygien och ökad risk för cancer och för tidig död. I studien, som publiceras i BMJ Open, har forskarna undersökt förekomsten av dental plack och överlevnaden respektive dödsorsak hos en stor grupp patienter. Dental plack är en tunn och oftast färglös bakteriebeläggning på tänderna. De mikroorganismer som finns i plack förekommer naturligt i munhålan och är vanligen ofarliga. Men om beläggningen inte tas bort kan den medföra att det bildas syror som orsakar karies. Placken kan också mineraliseras och omvandlas till tandsten. I den nu publicerade studien ingick parodontalt friska personer mellan 30 och 40 år. Studiedeltagarna genomgick en tandundersökning , där bland annat tobaksvanor och mängden plack på tandytorna registrerades. Deltagarna följdes sedan fram till , alltså i över 20 års tid.