Överdriven rädsla: bästa medicin mot gad
Kändisar med gad
Ofta är det dessa symtom som är orsaken till att patienten söker vård. Patienten kan ha en upplevelse av att bli missförstådd eller inte bli tagen på allvar av vården. Bland psykiska symtom är det vanligt med: sömnstörning irritabilitet koncentrationssvårigheter. Det kan vara svårt att skilja GAD från egentlig depression. Dessutom har en stor andel av patienterna en samsjuklighet med egentlig depression. Barn och ungdomar Barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom har ofta sin oro knuten till sociala relationer och prestationer i skolan. Barn och ungdomar med milda till medelsvåra ångestsyndrom behandlas på primärvårdsnivå. Om insatserna inte hjälper eller om de bedöms ha behov av medicinering ska de bli remitterade till barn- och ungdomspsykiatrin BUP. Behandling ska ske inom BUP när barn och ungdomar bedöms ha medelsvår till svår ångest eller komplicerade fall med exempelvis psykiatrisk samsjuklighet som depression, neuropsykiatri eller utåtagerande beteende.
Gad utredning
Forskare vid Karolinska Institutet delar med sig av metoden som kan göra oss alla lite lugnare. Oavsett om det handlar om globala hot eller helt vanliga vardagsfadäser kan det vara bra att ha ett vaksamt öga riktat mot framtiden. Genom att identifiera annalkande katastrofer, stora som små, kan vi ju i bästa fall undvika dem. Men när oron går till överdrift blir den en egen källa till lidande. Det är till exempel bra att uppmärksamma om vi är på väg att bli sjuka. Men för personer med hälsoångest har oron för sjukdomar blivit katastrofalt jobbig. Det får stora konsekvenser för dem själva, men också för deras familjer och närstående, säger Erik Hedman , psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, som har specialiserat sig på att förstå och hjälpa denna grupp. För personer med hälsoångest leder vanliga symtom som ont i magen, huvudvärk eller små muskelryckningar lätt till en oro för att ha drabbats av cancer eller andra svåra sjukdomar som ALS eller multipel skleros.
Information om rädslor
Rädsla är en naturlig reaktion på en hotfull situation. Dess syfte är att varna personen om fara. Det är värt att söka hjälp om rädslan börjar begränsa livet och försämra livskvaliteten. Vad är fobier? Fobier innebär att man har en orimligt stark känslomässig reaktion på vissa saker eller situationer. Det är ganska vanligt med olika fobier. Vanliga orsaker till fobi är sociala situationer, offentliga eller trånga platser, höjder, att se blod, flygresor samt insekter och andra djur. Allvarliga och långvariga tillstånd av rädsla kan vara förknippade med svåra psykiska störningar eller en överdriven rusmedelsanvändning. Varför är människan rädd? Om man till exempel ser en orm i skogen är det normalt och önskvärt att reagera med rädsla. När situationen är över glömmer man ofta bort rädslan och det uppstår ingen långvarig rädsla fobi för ormar. Hos vissa kvarstår dock rädsloreaktionen. Kroppen är ständigt i ett sorts larmtillstånd. Då är känslan av rädsla väldigt stark och ett symtom på en störning.
Barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom har ofta sin oro knuten till sociala relationer och prestationer i skolan. Besvären är ofta långvariga och orsakar svårigheter med att sköta arbete, skola och att fungera socialt. De orsakar sänkt livskvalitet, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsningar med undvikandebeteende. För att ställa diagnos behöver symtomen ha funnits under minst sex månader, men i praktiken brukar personer med diagnosen ha dessa symtom under många år. Förekomst Andelen personer i den vuxna befolkningen som vid ett bestämt tillfälle har GAD är 2,8—6,2 procent och tillståndet är 1,7—1,8 gånger vanligare hos kvinnor än hos män. De flesta har ett livslångt lidande och många får aldrig diagnosen. Man vet inte exakt vad som orsakar generellt ångestsyndrom, men såväl ärftlighet som tidiga omgivningsfaktorer har betydelse. Samsjuklighet Vissa patienter med diagnosen kan också uppfylla kriterier för andra ångestsyndrom, depression och personlighetssyndrom.