Reporänta historiskt: riksbanken ränteprognos tabell
Styrräntan
Reporänta är den ränta som en marknads bank kan låna eller placera till i nationens riksbank , mot säkerhet i form av värdepapper. Förändringar i reporäntan påverkar marknadsräntorna och därför kallas den ofta styrränta. Styrränta är en centralbanks främsta styrmedel för att indirekt påverka inflation och efterfrågan i ekonomin. Påverkan på inflationen åstadkoms genom det som kallas transmissionsmekanismen via flera olika kanaler såsom korta och långa realräntor, växelkursen och mängden krediter. Påverkan sker med olika grad av fördröjning. Marknadens mekanismer innebär att högre räntor ger lägre inflation och vice versa. Riksbanker har generellt i uppdrag att sträva efter att hålla en stabil inflation och använder då reporäntan som verktyg. Om en riksbank gör bedömningen att inflationen är på väg upp kan den höja reporäntan vilket snabbt gör att alla andra bankers räntor också stiger. På så sätt hålls inflationen nere. Reporäntan är även en påverkande faktor för den nationella valutans växelkurs.
Styrränta riksbanken
Registrera Kommande ändringar av reporäntan - datumen att hålla reda på Nivån på Sveriges Riksbanks reporänta har stora följder för investeraren. Denna ränta bestäms sex gånger per år, men det är inte alltid som den ändras. Många aspekter spelar in när direktionen fattar ett beslut om räntan och investeraren bör således också känna till vad andra centralbanker, som europeiska ECB och amerikanska Fed, beslutar. Här presenterar vi alla viktiga datum för reporäntan som du bör känna till som investerare. Knappast har det väl undgått någon investerare eller aktiv på fastighetsmarknaden att det i Sverige drivs en mycket expansiv penningpolitik. Sveriges Riksbank tillämpar flera metoder för att stimulera tillväxt och att nå det uppsatta inflationsmålet på 2 procent, men det främsta vapnet i Riksbankens arsenal har varit den negativa reporäntan. Reporäntan är Riksbankens styrränta som bankerna på marknaden får när de placerar pengar hos en centralbank.
Kommande ändringar av reporäntan - datumen att hålla reda på
Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig bedömer Riksbanken att räntan kan sänkas även i december. Riksbankens styrräntastyrränta: som tidigare hette reporäntanreporäntan: används för att öka eller minska efterfråganefterfrågan: i ekonomin. Genom att höja eller sänka styrräntan försöker RiksbankenRiksbanken: motverka svängningar i konjunkturen så att inflationen hamnar på inflationsmålet. RiksbankenRiksbanken: har sedan som sin huvuduppgift att upprätthålla ett fast penningvärde och att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Sedan är detta också lagstadgat. Kravet att hålla ett fast penningvärdet tolkas av RiksbankenRiksbanken: som att inflationstakten ska vara låg och stabil. Ett viktigt verktyg som RiksbankenRiksbanken: kan påverka inflationstakten med är genom justeringar av styrräntan. Hur påverkar ränteförändringar ekonomin? Lite förenklat kan man säga att styrräntan fungerar som en gas och broms inom ekonomin.
Reporäntan idag
Publicerad: 19 december, Vad innebär höjningen av reporäntan? Riksbanken meddelade den 19 december att den höjer reporäntan till 0 procent. Vår chefsekonom, Robert Boije, kommenterar här Riksbankens besked. Riksbankens räntebesked var väntat men är svårt att förstå Riksbanken meddelade den 19 december att den höjer reporäntan från minus 0,25 till 0 procent. Det är exakt ett år sedan Riksbanken sist höjde reporäntan med lika mycket. Att Riksbanken valde att höja reporäntan var väntat då de tidigare tydligt kommunicerat att det var troligt att räntan skulle höjas mot slutet av året. Däremot har jag och många andra ekonomer ifrågasatt Riksbankens tajming och även motiven till räntehöjningen. Skolboksexempel på när reporäntan inte borde höjas Vi har haft en lång period med en historiskt sett mycket låg reporänta. Skälet till det är att Riksbanken haft svårt att få upp inflationen till 2 procent, som ju är Riksbankens mål för inflationen. Som det ser ut nu ser vi ut att gå in i en ekonomisk avmattning både globalt och i Sverige.