Kbt mot smärta: Mycket att vinna på KBT i smärtrehabilitering
Sammanfattat Summary in English Sammanfattat Svår och långvarig smärta drabbar en stor del av befolkningen och medför stort lidande samt förlust av funktion och livskvalitet, men har försummats av sjukvården. Brett utformad kognitiv beteendeterapi KBT använd i multiprofessionell smärtrehabilitering har psykobiologiska effekter och evidensgrundad, ofta bestående, positiv inverkan på smärta, fysisk aktivitet, medicinförbrukning och arbetslivsåtergång. Smärtförklaringen »att få en diagnos« har stor betydelse i KBT, och mycket av innehållet bygger på pedagogik, bekräftande dialog och patientens egenansvar. Enkla modeller av KBT kan även användas av mindre primärvårdsteam bestående av till exempel allmänläkare, sjukgymnast och arbetsterapeut, och med lika goda effekter. KBT i smärtrehabilitering behöver sålunda inte vara komplex och resurskrävande och innebär inte en återgång till en ensidig psykiatrisering av kronisk smärtproblematik. Enbart arbetslivsinriktade insatser utan föregående medicinsk teambaserad och kognitivt inriktad smärtrehabilitering återför inte de svårt smärtsjuka till arbetslivet.
Kbt mot smärta:
Livanda Internetkliniken
Ofta sökt Psykologisk behandling Under lång tid har långvarig smärta ansetts vara ett biomedicinskt problem och har behandlats därefter. I dag ses långvarig smärta som en tydlig biopsykosocial problematik som kräver multidisciplinära insatser, där psykologiska behandlingar har sin givna roll. Personliga tolkningar och förväntningar kognitiva faktorer påverkar utvecklingen av långvarig smärta. I vissa fall kan smärtan tolkas som katastrofal. Den tolkningen ger rädsla för smärta eller förvärrad skada och därmed fortsätter undvikandet. Detta kanske bör ses som säkerhetssökandet beteende — snarare än att undvika det som upplevs som riskfullt söker man sig till det som upplevs tryggt. Individen själv anser inte att hens beteende styrs av rädsla, utan ser dem som fullt rimliga då de upplevs ha en skyddande funktion. Ur psykologisk synvinkeln har vi ett antal faktorer som korrelerar med behandlingsframgång minskat lidande och ökad funktionsförmåga : minskad upplevelse av smärtan som funktionshinder — smärtan ses inte längre som en sjukdom som måste botas ökat engagemang i egen vård — minskad passivitet och förväntningar att någon annan ska lösa problemet minskad katastrofiering — minskad smärtrelaterad oro och antaganden att smärtan är skadlig i sig För att kunna förändra smärtbeteende i praktiken används idag Kognitiv Beteende Terapi KBT och Acceptance and Commitment Therapy ACT som en viktig del av multidisciplinärt omhändertagande av patienter med långvarig smärta.
Vårt program bygger på de senaste metoderna inom kognitiv beteendeterapi KBT , metoder som har visat sig ge mycket bra resultat vid en lång rad problemområden. Hantera smärta 12 olika verktyg baserade på KBT Tillgång till programmet i 12 veckor Tjänsten behandlarstöd tillval Betala via e-faktura eller kort Pris kr Köp direkt Programmet skall i första hand ses som en ett hjälpmedel för att hantera mindre långvarig smärta och i vissa fall även minska smärtan och öka livskvaliteten. Vid svårare problem - kronisk smärta smärta längre än 6 månader , whiplashproblematik, kronisk trötthet och fibromyalgi - vill vi i första hand se programmet som ett komplement till annan hjälp, och inte som ett alternativ till läkar- eller psykologkontakt. Terapiprogrammet Programmet är upplagd som en kurs där du får bekanta dig med olika verktyg som har visat sig vara effektiva för att hantera smärtproblematik. I programmet ingår 12 olika verktyg. Du kan jobba med varje verktyg hur länge du vill men vi rekommenderar att du arbetar med ett verktyg mellan 3 och 5 dagar.
Psykologisk behandling
Idag kan Rikard Wicksell erbjud a en utvärderad metod som stödjer hans mål: Att hjälpa smärtpatienter att återfå ett meningsfullt liv. Namn: Rikard Wicksell. Titel: Psykolog, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och ansvarig för Sektionen för beteendemedicinsk smärtbehandling vid Karolinska Universitetssjukhuset. Ålder: 42 år. Familj: Sambo och två barn. Jag förstår inte människor som inte vill bidra. Förebild: Flera kliniker och forskare i min närhet som trots stigande ålder behållit sin nyfikenhet och en aldrig falnande glöd att utveckla — och utvecklas. Oanad talang: Steka pannkakor. Fast enligt min dotter är farfar ännu bättre. Så kopplar jag av: På skogsmulle med barnen. Bild: Rikard Wicksell. Foto Martin Stenmark. Text: Cecilia Odlind, först publicerad i tidskriften Medicinsk Vetenskap nummer 4, Vi människor lär vara mer rädda för smärta än för att dö. Det kan stämma, tror psykologen och forskaren Rikard Wicksell.